They don't know about us - Chapter 48

Jag vaknade av ljudet av hästarnas gnäggande, försiktigt gnuggade jag mina trötta ögon innan det gick upp för mig vart jag befann mig. Ett leende spred sig på mina läppar när jag rullade runt och såg Harry ligga och sova djupt med halm i håret och hans bara bringa fullt synlig. Försiktigt lyfte jag på huvudet för att se om jag kunde hitta min mobil, efter lite trevande hittade jag den under en mängd med halm och jag kollade snabbt på den, 06.02. Hästarna var hungriga, där av deras gnäggande. Men snart upphörde gnäggandet och Travis igenkännande visslingar fyllde stallet. Snabbt la jag mig tillrätta på Harrys arm, glad över att någon annan än jag själv hade hand om morgonfodringen, och kollade på honom. Han låg så avslappnat medan bröstkorgen höjdes och sänktes i takt med Travis visslande. Jag drog filten tätare omkring mig för att värma min bara kropp innan jag försiktigt gjorde små cirklar längs med Harrys bröstkorg.
-”Oh my… sorry, I’m gonna go right away!” mitt huvud flög direkt bakåt så fort Travis röst hade uppenbarats bakom mig. Utan att jag hade hört det hade Travis kommit upp för trappan för att hämta hö, mina kinder gick från neutrala till knallröda på två sekunder. Han mötte min blick innan han snabbt trevade i hö i de utnötta kassarna och försvann nerför trappan igen. Jag slog mig själv hårt i huvudet.
-”Oh my god. Now I have embarrased myself in front of Travis, how great” muttrade jag fram. Snart kände jag en kall arm komma smygandes längs med min mage innan den tog ett fast tag runt min midja och drog mig närmare.
-”Goodmorning beautiful” viskade Harrys hesa men trötta röst till mig samtidigt som han kysste min hals.
-”Goodmorning” log jag tillbaka och kysste han lätt på läpparna. Försiktigt drog han handen längs med min bara kropp, upp över bröstkorgen och sedan upp mot mitt huvud där han sakta fäste en hårslinga bakom mitt öra.
-”What happend before, I thought I heard a voice?” jag kollade generat på Harry och sedan över våra bara kroppar som låg väl insvepta under den tunna filten.
-”Travis found us” sa jag tyst och kände hur brännheta mina kinder var. Att ens barndomsvän hittar en halvt naken tillsammans med en kille som man nyligen stod och grät över måste ha varit en chockande syn i sig.
-”Who’s Travis?” sa han med en frågande blick med en gnutta avundsjuka i sig. Ett lätt skratt kom ur mig innan jag kysste han lätt på munnen. Det hade aldrig kommit för mig att Harry inte hade träffat Travis, och om jag nu låg och var generad måste han ha trott det var någon som gillade mig.
-”You don’t have to be jealous Harry. He are my childhood friend and he works here” Harrys innan så bekymrande min övergick till ett leende. Men precis innan hans läppar han nudda mina ännu en gång gav min telefon ifrån sig ljudet av Coldplays ”Every raindrop is a waterfall” och jag greppade snabbt tag i den och svarade.
-”Hi Mads it’s Louis, can I speak with Harry for a moment, he still don’t answer his phone” utan att svara gav jag telefonen till Harry som tveksamt tog emot den.
-”Hi it’s Harry” sa han tillslut. Jag kunde tydligt höra Louis frustrerade röst på andra sidan och eftersom klockan var tidig morgon här borde det vara eftermiddag i Australien.
-”Yeah I know, but it’s complicated Lou” sa Harry efter att Louis hade snackat på ett bra tag. Tillslut for en suck ur honom och han räckte tillbaka telefonen till mig och nickade lätt mot den.
-”Hi Lou” sa jag när jag hade tryckt den mot mitt öra.
-”Hi I know that you lovebirds are okay again, so can you please tell Harry that he must come back to Australia? We can’t finish the tour without him”
-“I’ve already said that to him, but he won’t listen to me either”
suckade jag fram och tänkte tillbaka på gårdagens konversation som hade slutat med sex istället för ett ordentligt snack.
-“You’re the only one who can make him come back, and he must be on the plane that leaves tonight at 6 pm or our tour is ruined”
sa Louis, med en halvt orolig och halvt irriterad röst. Jag visste att han hade rätt och menade väl därför sa jag tillslut;
-”I’ll do my best, call you later, bye”
-”Thanks Mads, bye”


Efter det att vi under tystnad hade klätt på oss och lika tyst klivit över den ödelagda gårdsplanen och tillslut kommit in i huset och satt oss vid köksbordet bröts tystnaden. Jag var tvungen att hjälpa Louis och killarna, just nu var det mitt fel att turnén låg i krisfall.
-”Harry you must go back to Australia, today. Your plane leaves at 6 pm” sa jag med den allvarligaste rösten jag hade lyckats få fram innan jag avslutade med en klunk kaffe. Harry kollade på mig innan han tog en klunk av sitt te. Engelsmän och deras te, tack vare att pappa inte var så jätteförtjust i kaffe hade jag lyckats skrapa fram några påsar te till honom.
-”I don’t want to leave” sa han med samma allvarliga röst.
-”Harry! You have to! You can’t stay here you must go back and finish the tour!” min röst lät inte längre allvarlig, långt ifrån, den var så uppriven och förtvivlad som det gick och bli. Han tog ännu en klunk av sitt te och det såg ut som han satt och tänkte medan han svalde.
-”Come with me. Come with me to Australia”
-”I would love that, but I can’t. I just got a new horse and I must train her and help my family with the ranch. I’ve already been away from my family for almost six months!” sa jag desperat. Harry kollade sorgset tillbaka på mig.
-“But…” började han men innan han hann säga något mer stoppade jag honom genom att sätta upp en hand i tomrummet mellan oss.
-”No ”buts” Harry. I’m serious. Right now it’s my fault that you aren’t in Australia and I want you to be there for you fans and especially for the boys, they need you”
-“But I need you”
sa han med eftertryck på “need”. Denna gång var det min tur att kolla sorgset på honom.
-”I need you too, but they need you more right now. And I’ll be here when you come back, I promise you” sa jag lugnt och smekte han lätt på kinden.

När klockan slog 17.00 hade min pappa skjutsat mig och Harry till Tennessees flygplats. Jag kunde inte förstå att jag ännu en gång skulle bli tvungen att säga hejdå till honom. Det hade varit tillräckligt jobbigt första gången. Eftersom Harry knappt hade haft något bagage med sig när han hade kommit hit gick incheckningen snabbt och medan min pappa stannade kvar i bilen utanför följde jag Harry så långt det gick, det vill säga till säkerhetskontrollen.
-”I can’t believe that I’m about to leave you again” mumlade Harry tyst. Jag drog mig in mot hans kropp och han omfamnade mig snabbt genom att lägga armarna runt mig.
-”You know deep down that this is the right thing to do” sa jag och andades sakta in hans One Million parfym. Försiktigt lossade han greppet om mig och tog ett steg bakåt. Jag kollade förvirrat på honom innan han började rota i sin ryggsäck och plockade fram de två silvriga kedjorna med infinity märket på. Jag log mot honom och han log glatt tillbaka.
-”Turn around” sa han och jag gjorde som han sa. Snart kände jag den kalla silvertråden landa på min hud och sedan knäppas fast med ett litet klick. När jag visste att det var säkrat runt min hals vände jag om och skulle precis kyssa han när han tog tag i min handled och knäppte fast armbandet. När båda smyckena var på plats mötte jag hans ögon och han mötte mina innan vi lutade oss framåt för att mötas i en kyss.
-”This time, I won’t make anything wrong, I will stand by your side through everything and I will look down at these jewelries and know that you belong to me and I belong to you. No matter what, I promise you” sa han mot mina läppar. Jag log och kysste han igen.
-”And I promise you that I’ll be here and wait for you when you have finished the tour”
-“Sounds good to me” sa han och kysste mig länge innan han baklänges började gå mot säkerhetskontrollen med ett stort leende på läpparna. Han mumlade ett ”I love you” innan han försvann från min åsyn.
______________________________________________________________________
Förlåt för ett ganska så kort kapitel, men är riktigt förkyld! 
25 kommentera för nästa kapitel!! :)

Kommentarer

carlie

2013-01-02 - 12:08:22
Suuper braa:) längtar till nästa del

carlie

2013-01-02 - 12:08:25
Suuper braa:) längtar till nästa del

My

2013-01-02 - 12:10:43
Så himla bra!
Längtar super mkt till nästa kapitel :)

Saga

2013-01-02 - 12:34:07
jättebra!

Signeli

2013-01-02 - 13:59:17
Otroligt bra!!

Nea

2013-01-02 - 14:07:07
Riktigt bra, längtar till nästa del. Ett plus är att du updaterar varje dag, även om det är jul eller någon annan röddag.
Älskar dina noveller riktigt mycket!

Elin

2013-01-02 - 14:31:03
Super bra! längtar tills nästa kapitel!! :)

Wilma

2013-01-02 - 15:39:27
Åhh grymt bra! Längtar till nästa! Finns ingen annan novellblogg som skriver så här bra och med så grym uppdatering! xx

Anonym

2013-01-02 - 16:11:10
Omg! Guuud så bra! Längtar till nästa! :D xx

Linn

2013-01-02 - 16:14:02
Bra som faan

Dessie

2013-01-02 - 16:14:21
Meeeeeeeeeeeeeeeeeeeer

Olivia

2013-01-02 - 16:15:21
Åh, kommer han vara otrogen igen nu eller? Kan inte hålla mig!

Anonym

2013-01-02 - 16:15:53
Tjaa, bra blogg brudhaa

:D

2013-01-02 - 16:49:23
så otroligt bra!!:D

Anonym

2013-01-02 - 17:42:08
Såååå bra!

Emma

2013-01-02 - 19:19:23
Sååååå himla bra!! Älskar din novell!!

Linn

2013-01-02 - 19:20:01
Så himla bra!

Elinor

2013-01-02 - 19:20:53
Älskar din novell! Kunde inte varit bättre!

Elinor

2013-01-02 - 19:21:34
Kan inte nästa kappittel komma ut NU?!?!?!

Moa

2013-01-02 - 19:22:36
Sjukt bra!!

Linnea

2013-01-02 - 19:23:28
Kan Hazza hålla sitt löfte?!?!?! Måste veta NUUUU!!!

Sara

2013-01-02 - 19:24:25
VÄrldens bästa novell :)

Elin

2013-01-02 - 19:28:52
Underbart, som alltid ;)

25

2013-01-02 - 19:47:32
25:te kommentaren! Woopa! Kan man kanske få kap. 49 idag? Skulle bli lycklig like hell då! Du äger! xx

Jessca

2013-01-02 - 22:11:30
Superbra!!! :D

Anonym

2013-01-02 - 23:51:42
Otroligt bra
GIVE ME MORE, I want to see what's going to happen!!!

Jojo ;**

2013-01-03 - 00:42:18
Asså! Varför skriver du en sån bra novell? Jag har försökt att skriva en novell och den blir bara mupp!
Men jag älskar din novell och bara längtar att läsa nästa novell! :D

Skriv en kommentar









STARS ARE ALWAYS SHINING : Handlar om 17 åriga Olive Whitgeri, som bor i Bronx, i utkanten av New York City. Efter hennes mammas död lever hon tillsammans med sin pappa och två yngre tvillingsyskon på de få pengar hennes pappa får in som journalist. Dansa är hennes största passion men för att ha råd med danslektioner och mat till hushållet tvingas hon jobba extra på Bronx Zoo, där hon en dag av en slump träffar det världskända pojkbandet One Direction.

Tema gjort av Mimmi Thorneus