They don't know about us - Chapter 30

Det var lördag morgon och jag hade precis fått veta att Elins plan inte skulle landa förrän tolv på dagen, därför satt jag fortfarande i pyjamasbyxor och tjocktröja ute i köket vid datorn och letade flygbiljetter till USA. Även om det var flyga jag skulle göra kändes det bättre att komma hem på ranchen och umgås med min familj och hästarna än att sitta i killarnas lägenhet, som Harry hade föreslagit, i två månader och inte göra någonting.
-”Morning Mads, what are you doing?” sa en trött Louis som kom in i köket och som direkt flög ner i den stora lådan där dem förvarade te. I USA drack vi kaffe så det sprack om det men engelsmän var tydligen helt galna i te.
-”I’m looking for tickets back home”
-”Wait, don’t tell me you and Hazza had a fight again?!”
sa Louis förfärat och ställde ner sin kopp med varmt vatten med en smäll på köksbänken så att det skvätte upp på hans hand vilket fick honom att börja skrika. Jag skrattade och skakade på huvudet.
-”No, we haven’t fight. But you guys are going on a tour for two months and I’m not gonna stay in this apartment all alone while you’re gone. Forget that”
-“Ah I see, well I guess that’s a great time to go back to the US”
sa Louis samtidigt som han sköljde sin hand under kallt rinnande vatten. Plötsligt står en oerhört trött Harry i köksöppningen och kollar med springor till ögon på oss.
-”I heard someone scream, what happend?” sa han hest. Jag bokstavligt talat älskade den rösten. Jag reste på mig och gick in i Harrys varma famn och pussade han lätt på munnen.
-”Louis here just dropped some hot water on his hand, that’s what you should do if you wanna make him scream like a girl” jag kollade med ett skadeglatt flin på Louis och fick tillbaka en blick som hade kunnat döda.
-“Ha ha really funny Mads”
-“That’s my girl!”
sa Harry och gjorde en high five. Jag skrattade och klappade till hans hand innan jag gick tillbaka till min stol och fortsatte att bläddra igenom de olika reseförslagen jag änsålänge hade hittat.
-”What are you doing?” viskar Harry tyst i mitt öra samtidigt som han lutade huvudet mot min axel och kysste mig förföriskt längs med halsen. Trots att jag gärna hade vänt huvudet och tagit emot hans kyssar, kunde jag inte, jag var tvungen att hitta flygbiljett nu om jag ens ville ha en chans att lyckas komma hem i nästa vecka.
-”Just looking for a ticket home”
-”Mads, shouldn’t you just stay here, I mean it’s only two months?”
jag kunde tydligt höra hur han försökte få det att låta annorlunda, bättre. Men både han och jag visste att det inte “bara” var två månader. Det var två månader som skulle spenderas tusentals mil ifrån varandra och båda skulle sakna varandra lika mycket. Men han skulle åtminstone vara ute och gjöra det han älskade medan jag isåfall skulle sitta och ruttna i deras lägenhet. Nej tack.
-”Harry… Stop. I just can’t sit here and wait for you guys to come back home. That won’t work you know, and I will die out of boredom”
-“I know… It’s just that…”
-“It’s just what?
We don’t really have any other choice” sa jag och vände på mig så att jag kollade in i hans trötta men klargröna ögon.
-“I will just miss you. Like crazy”
-“I’ll miss you too”
sa jag och kysste han på läpparna.

När klockan började närma sig ett hade vi fått ett samtal från Elin och jag och Harry hade snabbt slängt oss i bilen, båda ivriga på att få återse vår svenska vän. Flygbiljetten var bokad och betald och jag skulle flyga hem samma dag som killarna stack till Australien.
-”She said Holiday Inn right?” sa Harry samtidigt som han stannade till vid ett rödljus.
-”Yep” Så fort jag hade svarat blev det grönt ljus och till höger kunde man se den stora skylten där det stod ”Holiday Inn Hotel” på. Inte långt därefter såg man en blondhårig tjej stå och vinka febrilt. Antagligen hade hon exakt koll på hur Harrys bil såg ut för så fort vi hade parkerat framför henne drog hon upp bildörren och rent utsagt kastade sig i min famn. Jag skrattade och kramade om henne hårt. Det var läskigt hur otroligt nära vi hade kommit på bara den veckan på sjukhuset.
-”Åh herregud vad jag har saknat er!” sa hon glatt och kramade om Harry som hade hoppat ut och kommit runt till oss.
-”Haha vi kanske ska prata engelska så Harry fattar?” jag blinkade med ögat och Harry himlade med sina, förmodligen vetandes på ett ungefär vad vi hade sagt.
-”Haha true, I’m so glad to be here, and to spend some time with you instead of going to boring theatres with my parents!”
-“Yeah, we are so much better than theatres, I promise you! Let’s jump into the car now! I’m hungry!”
sa Harry och med ett skratt öppnade han bildörren så att Elin kunde hoppa in och gick sedan runt för att hoppa in på förarplatsen.
-”So… what’s the first stop?”
-”Well I thought of Milkshake City, but what do you girls think?”
-“Sounds awesome!”
sa jag och Elin i mun på varandra. 
______________________________________________________________________
Först och främst så vill jag tacka så mycket för alla kommentarer på förra kapitlet! Fortsätt så! Och för det andra så känner jag sådan skuld för att det inte har kommit ut något kapitel förrän nu, men samtidigt så fick jag tid till att plugga vilket resulterade i att jag klarade provet! :) Så tack och förlåt!
Kommentera!

Kommentarer

Hanna

2012-12-14 - 20:20:31
Åhhh! Jättebraaa! :D

Wilma

2012-12-14 - 21:15:18
Grymt bra! Du är så oerhört duktig på att skriva!! Awesome!!xx
Svar: Tack så mycket! :) xx
Sandra Persson

Fia

2012-12-14 - 22:43:04
Bääääästa:)

Elin

2012-12-15 - 11:50:47
Det gör inget att du itne la upp något kapitel osv, livet går före datorn (:
Och jag förstår fortfarande inte att det är jag som är med i novellen *-*
Svar: Tack så mycket! :) Haha hoppas jag ger en bra vision av dig! :)
Sandra Persson

IMA

2012-12-15 - 15:39:54
:) :)

Skriv en kommentar









STARS ARE ALWAYS SHINING : Handlar om 17 åriga Olive Whitgeri, som bor i Bronx, i utkanten av New York City. Efter hennes mammas död lever hon tillsammans med sin pappa och två yngre tvillingsyskon på de få pengar hennes pappa får in som journalist. Dansa är hennes största passion men för att ha råd med danslektioner och mat till hushållet tvingas hon jobba extra på Bronx Zoo, där hon en dag av en slump träffar det världskända pojkbandet One Direction.

Tema gjort av Mimmi Thorneus