They don't know about us - Chapter 33

-”Have a save flight back to Sweden!” ropade Harry en sista gång innan Elin gick in genom hotellets port. Förhoppningsvis skulle det inte vara sista gången vi såg henne, men det var mitten på oktober och killarna skulle iväg på turné och var därmed inte hemma förrän i december. Så innan dess skulle vi absolut inte ha någon chans att kunna träffa henne igen. Jag lutade mig sakta bakåt i sätet och slöt ögonen. Bara två dagar kvar tills jag och Harry skulle skiljas åt.
-”What is it Mads?” sa Harry med en bekymrad ton. Jag vände min blick mot honom och kunde inte låta bli att le ett svagt leende, han var så otroligt vacker.
-”I can’t help it, but the thought of that we soon will be on different sides of the world. Is just not a happy thought” jag suckade och vände blicken ut mot fönstret där det fortfarande regnade trots att klockan närmade sig 8 på kvällen och det faktum att det hade regnat i princip hela dagen.
-”Babe” – sa han och la en hand på mitt lår, vilket fick mig att vända tillbaka blicken mot honom –”I know it’s though but our love have been through so much already that I promise you that it will survive two months without seeing each other” jag log mot honom och kysste han på kinden.
-”I know, but promise me that you’ll call me and stuff like that every day?!” sa jag med ett försök till att låta sträng. Vilket antagligen inte fungerade som jag ville eftersom Harry brast ut i ett gapskratt innan han försökte säga “I promise” men som kom fram med mer skratt än ord. Jag kunde tillslut inte heller hålla mig utan även om det var ett sorgset ämne som vi pratade om hade nu hela bilen fyllts med skratt i takt till Bruno Mars sång ”Locked Out Of Heaven”. Jag fann mig själv med att sitta och sjunga på den när vår skrattattack var över och när låten var slut kände jag Harrys intensiva blick bränna på mig.
-”You should do something about your voice babe, it’s amazing. And it’s a waste of it to not let everyone know about it”
-“Don’t bring that up again Harry”
sa jag vilket fick Harry att rycka på axlarna och mumla “just my opinion”men även om jag inte gillade att prata om det så väcktes det en låga inom mig varje gång Harry sa det. Tänkt så var det slöseri med att inte låta folk få höra min röst. Men trots det så var tanken på fansens hat om att jag utnyttjade killarna allt mer plågsam.
-”Okay, what do you say about a date?” sa Harry efter en stunds tystnad.
-”Haha what?”
-”Well our first date was not quite a date you know. I mean a night on the beach, it’s not a proper date. So what do you say about a proper date were I take you out on dinner?”
Han sa allt med ett sådant seriöst ansiktuttryck och med ett allvar på rösten att jag inte kunde låta bli att skratta tyst innan jag ännu en gång kysste han på kinden och viskade honom i örat “sure, sounds like a date to me”.

En timme senare stod jag i klänning och högklackat med en smokingklädd Harry vid min sida. Han hade sagt till mig att ta på något anständigt men att jag var tvungen att ha det andra paret av Victoria Secret underkläderna på mig eftersom en date enligt honom avslutades på rätt sätt. Vi hade blivit tilldelade ett bord i den bortersta delen av restaurangen där vi kunde få ha lite ”ensamtid” som servitören hade uttryckt det.
-”So my love, what do you wanna eat?” sa Harry med en överdriven brittisk accent.
-”Haha stop with that overdose of brittish accent, it doesn’t suit you”
Han kollade förvånat upp på mig.
-“What do you mean with not suting me? I’ve always talked like this” sa han med en ännu större fejkad accent. Jag skrattade och kysste han snabbt på munnen innan jag vek ihop menyn. Så fort Harry även han hade lagt ner menyn dök en servitör upp vid vår sida med ett glatt leende på läpparna som lätt smittade av sig.
-”What would you like to order madame?”
-”I’ll take this soup” sa jag och pekade på någon soppa med ett franskt namn som skulle innehålla grönsaker och kött.
-”And for you sir?” sa servitören så fort han hade skrivit ner min rätt.
-”I’ll take the same” servitören nickade glatt innan han skrev ner Harrys rätt och gick vidare ut i köket.

När middagen var uppäten och klockan hade närmat sig halv elva på kvällen hade regnet äntligen upphört.
-”What do you say about a stroll in the park?” sa Harry och greppade min hand.
-“I think that sounds like a perfect ending of a perfect day”
-“Oh you can define perfect when we’ll go to bed later”
sa han och kysste mig lätt på kinden. Vi började gå mot parken som inte låg så långt ifrån restaurangen och Harry hade dragit in mig mot sig så trots att det var ett klumpigt sätt att gå på, lyckades vi hålla värmen i den kalla oktober natten. Plötsligt stannade Harry under en lyktstolpe och vände sig om mot mig så att han nu stod framför mig, han kollade intensivt på mig och jag kände hur fjärilarna i min mage var stora som elefanter. Hur kunde den killen lyckas med det? Jag skulle precis yttra mig eftersom jag undrade vad han höll på med. Men jag hann inte långt innan hans läppar nuddade mina i en exploderande och passionerande kyss. Jag svarade honom och lät hans tunga sakta glida in i min mun samtidigt som han drog mig närmare honom. Plötsligt avbröts vi av att någon harklade sig bakom oss och vi drog oss motvilligt ifrån varandra. Men när vi upptäckte vem det var drog Harry hastigt men obemärksamt in mig i sin famn och sa med bestämd röst;
-”What are you doing here?”
-”Well, since that night a couple of weeks ago, at the club, I just couldn’t stop thinking about your lovely girlfriend”
sa han och drog blicken bort från Harry och in i mina ögon, vilket fick mig att krypa så nära Harry som möjligt samtidigt som hans grepp hårdnade om mig. Jag hade direkt lagt märke till vem killen var så fort jag fått syn på honom. Det var nämligen killen som hade försökt våldta mig på klubben kvällen innan Lexie och resten av tjejerna skulle lämna London. Min blick flackade och när jag kollade ner såg jag ölflaskan i hans hand. Han var helt klart påverkad.
-”Well as you said, she’s my girlfriend and we were just about to go, goodbye” Harry tog ett stadigt tag runt mina axlar innan vi vände oss om och började gå därifrån.
-”I wasn’t done with you Styles! Come back here NOW!” skrek han och jag vände mig snabbt om innan jag utbrast:
-”HARRY WATCH OUT!!” 
______________________________________________________________________
Förlåt för sent kapitel, men har haft strömavbrott hemma så min dator har inte kunnat fungera... MEN nu är det uppe så kommentera på! 
Btw förlåt för att jag har valt snyggingen Alex Pettyfer som "the badguy" men han passade helt enkelt ;)

Har även skaffat en "egen" blogg, alltså en helt vanlig blogg! Besök den genom att klicka HÄR

Kommentarer

Sandra Eriksson

2012-12-17 - 20:13:37
OMG, NEJ! MER MER MER!

DET ÄR EN SUUUPERBRA NOVELL!
Svar: Tack så jättemycket! :D xx
Sandra Persson

IMA

2012-12-17 - 21:03:53
OMG!!! Vill ha nästa kapitel NU, kan knappt vänta <3<3<3
du ä så duktig!!!

Wilma

2012-12-17 - 22:04:56
Så otroligt obeskrivligt bra! Du är sjukt duktig på att skriva! Kan knappt vänta till nästa del!xx

Mimmi

2012-12-17 - 22:57:17
Åh herregud vad bra! MEEERRRRRRRR

signeli:)

2012-12-18 - 00:29:20
GRYMT BRA SOM ALLTID!:D

Jojo ;**

2012-12-18 - 14:46:01
Asså OMG!! Älskar novellen!
Svar: Tack så jättemycket! :')
Sandra Persson

Skriv en kommentar









STARS ARE ALWAYS SHINING : Handlar om 17 åriga Olive Whitgeri, som bor i Bronx, i utkanten av New York City. Efter hennes mammas död lever hon tillsammans med sin pappa och två yngre tvillingsyskon på de få pengar hennes pappa får in som journalist. Dansa är hennes största passion men för att ha råd med danslektioner och mat till hushållet tvingas hon jobba extra på Bronx Zoo, där hon en dag av en slump träffar det världskända pojkbandet One Direction.

Tema gjort av Mimmi Thorneus