När klockan började närma sig 23.00 hade killarnas crew redan plockat ihop det mesta och man kan väl säga att dem var redo att ge sig iväg följande morgon, tre dagar tidigare än planerat. Lexie hade varit helt förstörd efter det att vi fått beskedet att dem skulle åka, jag själv kunde inte riktigt inse det och valde istället för att grubbla över det skulle jag låta de timmar som fanns kvar spenderas med Harry. Lexie hade tänkt ungefär likadant och därför visste jag att hon nu, tillsammans med Niall, satt in krypta i hans hytt på turnébussen. Jag och Harry däremot, satt på höloftet, som fram tills för fyra dagar sedan hade varit mitt och Hayleys ställe, nu var det mitt och Harrys. Vi satt uppkrupna tätt omslingrade med varandra och satt och kollade på den lilla fotogenlampan som lyste upp hörnet, den gav ett varmt ljus och då vi satt knäppt tysta kunde man höra hästarna som fanns på våningen under oss och hur dem åt av sitt hö.
-”These five days on the ranch have been absolutely unbelievable.” viskade Harry mot mitt hår.
-“I can’t believe that you actually are leaving tomorrow, when am I gonna see you again?”
Han tog försiktigt tag i mitt hakparti och lutade det uppåt så att jag kollade in i hans ögon och sedan kysste han mig långsamt. Jag kunde inte hjälpa det men jag ”gillade” inte bara den här killen, jag var kär i honom. Kär. Därför svarade mina läppar hungrigt och det dröjde inte länge innan vi båda låg ner i halmen samtidigt som vi passionerat kysste varandra. Som om det var sista gången.
-”Thank God that’s not the last time I kiss you” sa han och tog avstånd från mig genom att lägga all kraft på sina armar så att han låg lutad över mig. Jag kollade förundrat på honom.
-”How can you be so sure about that?., what if something comes between us and you forget about me or, or, or you just move on…” Hans blick trängde sig rakt igenom min och jag kunde se att han kände sig förolämpad.
-“Madison… You don’t trust me?
-“Of course I trust you Harry! I’m just worried… I mean I don’t like you…” Innan jag ens hunnit fortsätta min mening reste sig Harry snabbt upp och rättade till håret genom att göra en klassisk “flipp” så att håret la sig tillrätta, sen kollade han förfärat på mig.
-”What do you mean with that you don’t like me?! I thought that there was something special between you and me!! Hasn’t any of these days meant anything to you?!” Jag kröp snabbt fram och för en gångs skull var det min tur att ta tag i hans ansikte så att han skulle kolla på mig.
-”Harry, listen to me, you didn’t let me finish my sentence. I don’t like you, I’m in LOVE with you. And that’s why it’s so hard to me, because I don’t know if you feel the same and if you are thousands miles away from me it will be even harder to know.... And” Jag babblade så fort om allt möjligt tills Harry’s läppar plötsligt befann sig på mina. Jag kunde känna hur han log och han la snabbt armarna om mig och drog mig tätt intill sig, rädd för att jag skulle försvinna i allt mitt babbel. När vår kyss avslutades log han stort och pussade mig lätt på pannan.
-”Madison, you don’t need to worry, I’m in love with you too.” Jag log stort innan han fortsatte –“And I think I just came up with an idea that will make everything so much easier for both of us”.

Utan att ha sagt något om sin ”briljanta idé” hade han snabbt sprungit ner för lofttrappan och lämnat mig ensam kvar. Jag antog att han ville vara ensam så istället för att följa efter honom drog jag filten som vi hade haft om oss ännu hårdare om mig. Ett telefonsamtal. Så långt bort skulle han vara ifrån mig. Inte dem 2438585730958 milen som det egentligen handlade om. Jag hade precis börjat slumra till när jag hörde snabba fotsteg ifrån trappan och sedan hur Harry snabbt lyfte upp mig och snurrade runder med mig i sin famn.
-”HAHAH Harryyy stop it! What’s going on!”
-”You and Lexie are going on tour with us!!”
-“WHAT? ARE YOU SERIOUS?” Jag kysste han lätt på munnen, men när han hade satt ner mig la han märke till mitt bekymrade ansikte.
-”What’s wrong Mads, I thought you’d be happy?”
-”I am happy Harry, trust me, it’s just that I can’t leave my parents alone with the whole ranch!”
-“Don’t worry I’ve already talked with them. My idea was that you guys only followed us to NYC and then went back home. But your parents said that you two should follow us all the way back to the UK!”
-“No way! Are you serious!”
-“Yes he is darling” utan att jag hade märkt det hade mamma och pappa kommit upp för trappan och log nu stort mot oss båda. Jag gick snabbt bort dit för att krama om dem.
-”You’re 18 and new graduated, you should be out there discovering the world, and what’s a better idea than to go with your boyfriend and your friends? Me and your mum have plenty of friends and workers who can help us with the ranch, we just want you to be happy.” Pappa log stort mot mig, trots att han hade uttalat ordet “boyfriend” vilket hade fått mig att stelna till, tog jag nu ett stort steg fram till honom och kramade om honom samtidigt som jag viskade ett “Tack”.
-”Soooo what are you waiting for? You need to go and pack! You’re leaving tomorrow morning!”

Så fort vi kommit ut på stallplanen hörde jag Lexies skrik och sedan hur turnébussen öppnades och hon kom springandes rakt mot mig.
-”OMG MADISON CAN YOU BELIEVE THIS?” Jag skakade glatt på huvudet och kramade om henne medan glädjetårar föll längs våra kinder. När vi sedan skildes åt hade hon och Niall hoppat in i hennes pickup för att kunna åka hem till henne och packa, medan jag drog in Harry in på mitt rum för att kunna hjälpa mig att packa.

Efter två timmars packande, hade det hela resulterat i tre stora resväskor proppade med kläder, hygienartiklar och annat nödvändigt. Nu låg både jag och Harry utslagna i sängen.
-”Your dad called me your boyfriend today” jag hörde hur han log samtidigt som han sa det och jag la mig försiktig över honom.
-”Well are you?” jag tittade in i hans gröna ögon och flyttade bort en lock från hans panna. Han nickade och viskade ett passionerat ”Yes” och jag kände hur mina smilband drogs uppåt och jag kysste han lätt. Det dröjde inte långt efter det innan jag somnade med Harrys trygga armar runt min midja, vetandes att denna sommar skulle bli den bästa i hela mitt liv.
_____________________________________________________________________
Bara för att Elin, en av mina trognaste läsare, kommenterade att hon jättegärna ville ha ett kapitel till idag, så får ni det! 
Kommentera