They don't know about us - Chapter 7
Följande morgon vaknade jag av att det väsnades ordentligt på nedervåningen, då vårt hus i normala fall brukade vara ekande tomt ända fram tills 7 på kvällen for jag snabbt upp ur sängen och rusade ner för trappan. Aldrig hade jag ångrat något så mycket i hela mitt liv.
-”Haha morning Madison, looking good!” skrattade en nyvaken Louis samtidigt som Zayn visslade lågt. Jag kände direkt hur kinderna började hetta till och hur Harrys intensiva blick genomforskade mig från topp till tå. Runtom finbordet i vardagsrummet satt nämligen hela One Direction plus deras crew samlat. Jag vände mig snabbt om i trappan och rusade upp på mitt rum, borstade håret, som antagligen hade sett ut som ett fågelbo, och klädde snabbt på mig mer anpassande kläder än pyjamasen.
-”Hey what happened to the pajamas?” sa Louis med en fejkad sur min när jag kom ner för trappan igen. Jag log ett fejkat leende tillbaka och slog mig snabbt ner vid bordet och började käka frukost.
-”So what are you guys doing today?” sa jag till killarna och pekade på dem med min gaffel.
-“Let see, your dad told us that you wasn’t going to school today. So he told us, that we are gonna be with you the whole day!” skrattade Niall fram. Jag kollade snabbt bort på min pappa som nickade glatt.
-”And the boys will stay here for another week! And since you are graduating from school in less than 2 days you will have so much time to spend with them” utbrast pappa glatt, och alla killarna började direkt att skratta.
-”But..” for det ur mig –”wasn’t you supposed to go to NYC and have a concert?”
-“No, not until two weeks, and since we think it’s really lovely out here on this ranch we though “why not have a week’s holiday here?” sa Harry med ett leende och hans gröna ögon hypnotiserade mig ännu en gång. Snabbt slog jag bort blicken och muttrade tyst:
-“You must be kidding with me”
-”Ah we know you love us” sa Louis och kom snabbt fram och kramade om mig.
-”Well as I told Harry yesterday” – sa jag och gav han en snabb men glad blick” –”I actually think you’re nicer than I’ve ever could expect.”
-“That’s my girl!” sa pappa samtidigt som han tuggade på ett ägg han tryckt in i munnen. Jag suckade och skakade på huvudet medan ett leende skapades på mina läppar.
På fredagen, var det äntligen dags, skolavslutningen. Som jag hade längtat! Det enda som låg framför mig nu var ett evigt sommarlov på ranchen! Härligt! De senaste dagarna hade jag (och Lexie) börjat umgås med killarna allt mer och mer, vi hade haft ridturer (tro det eller ej, men dem hade börjat lära sig grunderna), sena nätter på stranden, och en himla massa bus. Även om jag vägrade att erkänna det för mig höll jag på att falla för Harry, hans intensiva ögon och hans otroligt gulliga leende gjorde så att jag föll pladask och denna vecka som var kvar av deras exsitens på gården skulle bli allt annat än rolig, den skulle bli magisk.
-”Madison Sparks” hörde jag rektorn ropa genom den sprakande mikrofonen och jag slog glatt på mitt leende och gick fram för att ta emot mitt stipendium, jag tittade ut mot publiken samtidigt som jag skakade rektorns hand och såg både min mamma och pappa glatt sitta och vinka, skratta och tjoa. Vilket ledde till att mitt leende blev ännu större. Men precis innan jag slog bort min blick fastnade den på fem killar som stod allra längst bak och klappade energiskt. Harry, Zayn, Louis, Niall och Liam hade tagit sig mödan för att komma på min avslutning for det snabbt genom mitt huvud, om mitt leende kunde bli större än vad det redan var så blev det definitivt det.
När ceremonin var slut sprang jag glatt ut på skolgården för att krama om mina föräldrar och killarna.
-”Why are you here?!” sa jag glatt mot dem.
-”Well, Harry here, thought that our new favorite girls graduation was something big so that’s why we went” sa Louis lurigt och jag kollade på Harry som blygt kollade ner i marken.
-“I think that’s really nice of you all to come here, it really made my day!” – sa jag och gav Harry en extra lång blick, innan jag började gå runt och krama om alla. När jag kom till Harry ställde jag mig på tå och viskade tyst i hans öra:
-”It was very nice and cute of you” sa jag med ett eftertryck på ”cute”, jag backade och log glatt och kunde direkt se att Harrys smilband drogs uppåt.
-”What do you all say about going home and eat some graduation cake?!” sa mamma glatt och det dröjde inte länge innan alla hade trängt ihop sig i mamma och pappas bil för att åka tillbaka till ranchen.
_____________________________________________________________________
Kort kapitel, I know. MEN eftersom ni får detta redan nu på morgonen, kan det hända att kapitel 8 kommer upp senare ikväll! Så håll era tummar och tår för det! :)
-”Haha morning Madison, looking good!” skrattade en nyvaken Louis samtidigt som Zayn visslade lågt. Jag kände direkt hur kinderna började hetta till och hur Harrys intensiva blick genomforskade mig från topp till tå. Runtom finbordet i vardagsrummet satt nämligen hela One Direction plus deras crew samlat. Jag vände mig snabbt om i trappan och rusade upp på mitt rum, borstade håret, som antagligen hade sett ut som ett fågelbo, och klädde snabbt på mig mer anpassande kläder än pyjamasen.
-”Hey what happened to the pajamas?” sa Louis med en fejkad sur min när jag kom ner för trappan igen. Jag log ett fejkat leende tillbaka och slog mig snabbt ner vid bordet och började käka frukost.
-”So what are you guys doing today?” sa jag till killarna och pekade på dem med min gaffel.
-“Let see, your dad told us that you wasn’t going to school today. So he told us, that we are gonna be with you the whole day!” skrattade Niall fram. Jag kollade snabbt bort på min pappa som nickade glatt.
-”And the boys will stay here for another week! And since you are graduating from school in less than 2 days you will have so much time to spend with them” utbrast pappa glatt, och alla killarna började direkt att skratta.
-”But..” for det ur mig –”wasn’t you supposed to go to NYC and have a concert?”
-“No, not until two weeks, and since we think it’s really lovely out here on this ranch we though “why not have a week’s holiday here?” sa Harry med ett leende och hans gröna ögon hypnotiserade mig ännu en gång. Snabbt slog jag bort blicken och muttrade tyst:
-“You must be kidding with me”
-”Ah we know you love us” sa Louis och kom snabbt fram och kramade om mig.
-”Well as I told Harry yesterday” – sa jag och gav han en snabb men glad blick” –”I actually think you’re nicer than I’ve ever could expect.”
-“That’s my girl!” sa pappa samtidigt som han tuggade på ett ägg han tryckt in i munnen. Jag suckade och skakade på huvudet medan ett leende skapades på mina läppar.
På fredagen, var det äntligen dags, skolavslutningen. Som jag hade längtat! Det enda som låg framför mig nu var ett evigt sommarlov på ranchen! Härligt! De senaste dagarna hade jag (och Lexie) börjat umgås med killarna allt mer och mer, vi hade haft ridturer (tro det eller ej, men dem hade börjat lära sig grunderna), sena nätter på stranden, och en himla massa bus. Även om jag vägrade att erkänna det för mig höll jag på att falla för Harry, hans intensiva ögon och hans otroligt gulliga leende gjorde så att jag föll pladask och denna vecka som var kvar av deras exsitens på gården skulle bli allt annat än rolig, den skulle bli magisk.
-”Madison Sparks” hörde jag rektorn ropa genom den sprakande mikrofonen och jag slog glatt på mitt leende och gick fram för att ta emot mitt stipendium, jag tittade ut mot publiken samtidigt som jag skakade rektorns hand och såg både min mamma och pappa glatt sitta och vinka, skratta och tjoa. Vilket ledde till att mitt leende blev ännu större. Men precis innan jag slog bort min blick fastnade den på fem killar som stod allra längst bak och klappade energiskt. Harry, Zayn, Louis, Niall och Liam hade tagit sig mödan för att komma på min avslutning for det snabbt genom mitt huvud, om mitt leende kunde bli större än vad det redan var så blev det definitivt det.
När ceremonin var slut sprang jag glatt ut på skolgården för att krama om mina föräldrar och killarna.
-”Why are you here?!” sa jag glatt mot dem.
-”Well, Harry here, thought that our new favorite girls graduation was something big so that’s why we went” sa Louis lurigt och jag kollade på Harry som blygt kollade ner i marken.
-“I think that’s really nice of you all to come here, it really made my day!” – sa jag och gav Harry en extra lång blick, innan jag började gå runt och krama om alla. När jag kom till Harry ställde jag mig på tå och viskade tyst i hans öra:
-”It was very nice and cute of you” sa jag med ett eftertryck på ”cute”, jag backade och log glatt och kunde direkt se att Harrys smilband drogs uppåt.
-”What do you all say about going home and eat some graduation cake?!” sa mamma glatt och det dröjde inte länge innan alla hade trängt ihop sig i mamma och pappas bil för att åka tillbaka till ranchen.
_____________________________________________________________________
Kort kapitel, I know. MEN eftersom ni får detta redan nu på morgonen, kan det hända att kapitel 8 kommer upp senare ikväll! Så håll era tummar och tår för det! :)
Hade varit jätteroligt om ni velat ge mig lite respons, på vad ni tycker är bra och dåligt änsålänge i novellen, så jag vet vad jag ska förbättra mig på! :) Kommentera även vad NI skulle vilja hända i novellen!