Stars are always shining - Chapter 11
I förra kapitlet:
”Well, I think we all agreed on two thing when we saw you” sa Harry och gav killarna en menande blick innan han mötte mina ögon ”One, that you could dance incredibly good and second, that you are really hot!” Jag satte nästan popcornen i halsen vid hans uttalande innan jag hostade lätt för att få tillbaka rösten ”Excuse me?!!”
”Please tell me Harry was just joking with me!” sa jag och pekade bak mot dörren innan Zayn hann slå igen den. Efter Harrys uttalande hade Zayn dragit mig upp på rummet för att slippa den oerhört pinsamma tystnaden som hade utbrutit mellan gänget och sakta slog han nu igen dörren till sitt hotellrum. Han skakade lätt på huvudet med blicken riktad neråt mot det mörka trägolvet. ”I’m afraid his not,” sa han och gick förbi mig innan han slog sig ner på sängen ”you see… when we first saw you I wasn’t the only one who thought you were good looking. Harry and Niall, who btw also are single, reacted the same way. And Harry is kind of a ‘ladyman’” sa han suckandes och la sig ner. Jag stod fortfarande som fastfrusen i den lilla hallen innan jag drog av mig mina sneakers och slog mig ner bredvid honom. Jag öppnade sakta munnen för att säga något sarkastiskt men snabbt stängde jag igen den och la mig ner bredvid honom. ”You guys are seriously, the weirdest but at the same time most honest persons I’ve ever met” sa jag tillslut och riktade min blick mot Zayn. Han vände på huvudet och kollade mig rakt in i ögonen ”I guess… I should say thank you for that?” ett leende bildades på hans läppar och jag ryckte lätt på axlarna ”Only if you want to” sa jag och blinkade mot honom.
”So… I still think we have some… things… to talk about.” sa jag och riktade åter min blick åt Zayn. Han nickade så gott som det gick när man ligger ner ”Yeah… we do”
”First of all, I want to know, exactly what we did last night”
“Exactly?” sa Zayn och mötte min blick med ett höjt ögonbryn. Jag skakade glatt på huvudet ”You know what I mean”
”I know” sa han och flinade brett ”Okay… let me show you exactly what we did” fortsatte han innan han satte sig upp i sängen och gick över till min sida. Han sträckte ut sin hand och jag studerade den innan jag tog tag i den så att han drog upp mig från sängen. Med några få steg ledde han bort mig till dörren.
”Okay, so we walked in, you were totally wasted, and I actually thought you would die the second we entered the room. But you didn’t. Instead you pushed me up against the wall… like this” sa han och tog tag runt mina handleder samtigit som han tryckte sig upp mot väggen så att han var inramad mellan mina armar. ”And you started to kiss me”
”I don’t believe you, that sounds nothing like me” sa jag och tog ett steg bakåt. ”Well you did” sa Zayn med ett snett leende innan han började dra mig vidare genom rummet. ”And after some kissing, you started to take your clothes off, and then… you started to take my clothes off. And after that we ended up in that bed” sa han och pekade mot sängen. Jag suckade högt innan jag slog mig ner i fåtöljerna som jag tidigare i morse hade studerat. ”Okay, that might have happend… after all I was drunk…” sa jag och kollade upp mot honom ”Second thing I need to know is if tonight… ment something to you…” jag kollade mötte försiktigt hans ögon. Jag förstod ju att han gillade mig men han var en världskändis och visste knappt någonting om mig och det hela var mycket bättre om han hade sett på natten som ett engångsligg och ingenting annat och att han sedan hade bestämt sig för att bli min vän. ”Only if you want it to have ment something” sa han och kollade sorgset mot mig. Perfekt. Nu hade jag antagligen förstört den lilla vänskap jag lyckats få med Zayn. Jag bet mig hårt i underläppen, vilket jag alltid gjorde när jag tänkte på något eller när jag inte visste vad jag skulle säga. ”I don’t know Zayn. I wished it would, but… I don’t remember anything from last night…” sa jag tyst. Han trängde fram ett leende innan han nickade lätt på huvudet, “I understand Olive… but like I said before, I don’t want to forget about it because… it did mean something to me”
Med händerna djupt nersjunkna i jackan hårt klamrande om den lilla papperslappen med Zayns nummer på, höll jag på att gå mot Zwing & Dance studion längs med de snötäckta vägarna, för att möta tjejerna, som antagligen var vansinniga på mig. Hur mycket jag än ville glömma hela ’Zayn situationen’, kunde jag inte, han var troligen den snällaste killen jag träffat i hela mitt liv och det kunde jag säga trots att jag bara hade känt honom i mindre än ett dygn. Så fort jag hade rundat hörnet såg jag hur det lyste från studion och jag andades ut en lång suck så att det bildades ett rökmoln framför mig. Dags att ta itu med detta.
”Well, I think we all agreed on two thing when we saw you” sa Harry och gav killarna en menande blick innan han mötte mina ögon ”One, that you could dance incredibly good and second, that you are really hot!” Jag satte nästan popcornen i halsen vid hans uttalande innan jag hostade lätt för att få tillbaka rösten ”Excuse me?!!”

”So… I still think we have some… things… to talk about.” sa jag och riktade åter min blick åt Zayn. Han nickade så gott som det gick när man ligger ner ”Yeah… we do”
”First of all, I want to know, exactly what we did last night”
“Exactly?” sa Zayn och mötte min blick med ett höjt ögonbryn. Jag skakade glatt på huvudet ”You know what I mean”
”I know” sa han och flinade brett ”Okay… let me show you exactly what we did” fortsatte han innan han satte sig upp i sängen och gick över till min sida. Han sträckte ut sin hand och jag studerade den innan jag tog tag i den så att han drog upp mig från sängen. Med några få steg ledde han bort mig till dörren.
”Okay, so we walked in, you were totally wasted, and I actually thought you would die the second we entered the room. But you didn’t. Instead you pushed me up against the wall… like this” sa han och tog tag runt mina handleder samtigit som han tryckte sig upp mot väggen så att han var inramad mellan mina armar. ”And you started to kiss me”
”I don’t believe you, that sounds nothing like me” sa jag och tog ett steg bakåt. ”Well you did” sa Zayn med ett snett leende innan han började dra mig vidare genom rummet. ”And after some kissing, you started to take your clothes off, and then… you started to take my clothes off. And after that we ended up in that bed” sa han och pekade mot sängen. Jag suckade högt innan jag slog mig ner i fåtöljerna som jag tidigare i morse hade studerat. ”Okay, that might have happend… after all I was drunk…” sa jag och kollade upp mot honom ”Second thing I need to know is if tonight… ment something to you…” jag kollade mötte försiktigt hans ögon. Jag förstod ju att han gillade mig men han var en världskändis och visste knappt någonting om mig och det hela var mycket bättre om han hade sett på natten som ett engångsligg och ingenting annat och att han sedan hade bestämt sig för att bli min vän. ”Only if you want it to have ment something” sa han och kollade sorgset mot mig. Perfekt. Nu hade jag antagligen förstört den lilla vänskap jag lyckats få med Zayn. Jag bet mig hårt i underläppen, vilket jag alltid gjorde när jag tänkte på något eller när jag inte visste vad jag skulle säga. ”I don’t know Zayn. I wished it would, but… I don’t remember anything from last night…” sa jag tyst. Han trängde fram ett leende innan han nickade lätt på huvudet, “I understand Olive… but like I said before, I don’t want to forget about it because… it did mean something to me”
Med händerna djupt nersjunkna i jackan hårt klamrande om den lilla papperslappen med Zayns nummer på, höll jag på att gå mot Zwing & Dance studion längs med de snötäckta vägarna, för att möta tjejerna, som antagligen var vansinniga på mig. Hur mycket jag än ville glömma hela ’Zayn situationen’, kunde jag inte, han var troligen den snällaste killen jag träffat i hela mitt liv och det kunde jag säga trots att jag bara hade känt honom i mindre än ett dygn. Så fort jag hade rundat hörnet såg jag hur det lyste från studion och jag andades ut en lång suck så att det bildades ett rökmoln framför mig. Dags att ta itu med detta.
När jag öppnade dörren med hjälp av min hårklämma öppnade jag den till vad som liknade ett förhörsrum. Nåja nästan. På rad längs med den bortersta väggen satt tjejerna plus Trevor och iakttog varje steg jag tog. ”It’s not as bad as you think” suckade jag högt innan jag slog igen dörren och låste den från insidan.


Förlåt för att ni inte fick något kapitel igår, kommer bli bättring på det!
Kommentera mera!
Glöm inte att besöka min personliga blogg -> KLICKA HÄR
Kommentera mera!
Glöm inte att besöka min personliga blogg -> KLICKA HÄR