Stars are always shining - Chapter 6

Jag gick, halvt fumlade mig fram genom folket som befann sig inne på klubben. Klockan var närmare tidig morgon än vad den var sängdans, men jag orkade inte bry mig om att sticka hem. Hemma skulle ansvaret för tvillingarna komma som en tsunami svämmandes över mig, trots att jag inte ens hunnit sova och det orkade jag inte. Jag tog genast emot ännu en drink som erbjöds innan jag började leta mig fram med blicken för att se om jag kunde hitta Cameron någonstans. Både Alli, Sophia och Trevor hade stuckit hem bara några timmar efter vår dans, men varken jag eller Cam ville sluta kvällen så tidigt. Jag fann henne med armarna omslingrandes på en kille som såg ut att vara runt 25 årsåldern, och med en suck slank ännu en klunk av redbull-vodka ner i min hals. Cam hade alltid varit inne på äldre killar och hade strängt sagt till oss att aldrig avbryta henne om hon hade funnit någon hon tyckte om. Därför slog jag mig ner med en smäll på bartenderstolen och tog ännu en klunk. 
”Hey” sa en röst bakom mig och jag snurrade snabbt om i stolen för att möta ett par mörkbruna ögon som tittade intensivt på mig. Någonstans långt bak i mitt fulla medvetande kände jag igen dem ögonen men kunde inte ens för fem öre placera dem på någon medmänniska. ”Hi” svarade jag lätt innan jag hoppade ner ifrån stolen. Men på grund av de x antal drinkar jag druckit ikväll fick jag ta ett stadigt tag kring killens arm för att kunna hålla mig uppe. ”Wow, are you alright?” frågade killen och tog tag runt min midja för att lyckas stabilisera mig. Jag nickade men kände snart hur syran sträckte sig upp längs med min hals och snabbt lossade jag mig från killens grepp och började röra mig in mot toaletterna med handen tryckt mot min mun.
När jag kom ut från toan igen kändes alltihop mycket lättsammare och jag började med lätt fot gå mot baren igen. Ännu en dricka kunde omöjligt skada. 
”I don’t think you should drink anymore” jag tog tag runt drinken killen ifrån baren gett mig innan jag ännu en gång vände mig om och mötte de intensivt bruna ögonen.
”Really? Why not?” sa jag och tog en klunk. Han höjde på ögonbrynen innan han slog sig ner bredvid mig, och för första gången granskade jag honom. Någonstans inom mig sa att jag visste vem denna person var men jag kunde ändå inte sätta fingret på det. ”Because” sa han och tog drinken ur min hand ”you were or should I say are, really drunk”. Han sköt bort glaset ungefär en meter ifrån mig och jag kollade häpnat på honom. ”Hey I payed for that drink!” sa jag irriterat och började sträcka mig efter den. Han skakade lätt på huvudet innan han passade tillbaka drickan till mig. Jag tog ett starkt tag runt den innan jag bestämt gick därifrån. Men snart kände jag en varm hand på min bara axel och sedan hur han ställde sig framför mig.
”Sorry, I didn’t mean to make you upset” han kollade bekymrat på mig och jag log sarkastiskt mot honom. ”Sure, you didn’t. But let me make this clear to you. No one steals my drink without paying for it.” han kollade förvirrat på mig och jag drog bestämt ut honom på dansgolvet medan jag gav drinken till någon som stod längs med vägen. ”What are you doing?” sa han bestämt och tog tag runt min handled så hårt så att jag var tvungen att stanna. ”We” sa jag och pekade mellan oss ”are gonna have a dance battle. You can dance, can you? Because we are at a dance club, and everyone here knows how to dance” jag kände hur rummet började snurra och förbannade mig själv för att jag hade tagit den där sista slurken av drinken. Men killen skulle lära sig en läxa. Han mötte mina ögon och kollade med en blick som gav ifrån sig nervositet. ”You’re to drunk to do this” mumlade han tyst fram. Jag höjde mina ögonbryn och kollade på honom. ”I’m not drunk” sa jag bestämt ”but you can’t dance, can you?” ett leende bildades på mina läppar och en nervös skakning kom från hans huvud. ”No, but…” började han. ”But what? I’m gonna teach you a lesson…” längre hann jag inte innan jag ännu en gång fick trycka handen mot munnen och jag kollade desperat efter en väg mot toaletten. Han greppade ett fast tag i min hand innan han snabbt började manövrera oss ut ifrån dansgolvet och snabbt drog han ut mig genom dörren som fanns på baksidan. Lika snabbt som vi hade kommit ut böjde jag mig ner och kände hur syran flög ut genom munnen på mig. Snart kände jag de varma händerna omfamna mitt hår och hur han lätt höll uppe håret medan jag satt på huk och försökte få upp så mycket som möjligt.

Jag torkade mig snabbt om munnen innan jag försiktigt reste mig och stegade bort mot den motsatta väggen där jag försiktigt kasade ner så att jag tillslut satt ner. Killen hade följt mig och slog sig ner bredvid mig samtidigt som han blåste på sina händer, antagligen för att hålla värmen. Och då förstod jag hur full jag egentligen var då jag inte överhuvudtaget kunde känna den bitande kylan som antagligen borde finnas en januarimorgon.
”Why are you so nice to me?” sa jag och mötte hans ögon ”I mean, I almost forced you out on that dance floor” sa jag och gav en lätt nickning in mot klubben. Han ryckte lätt på axlarna. ”I just believe that you’re a nicer girl than you show” jag kollade förundrat på honom innan jag sträckte ut min hand ”Btw, I’m Olive”. Han tvekade en aning innan han tillslut fattade min hand ”And I’m Zayn”. Zayn? En klocka ringde inombords om att jag verkligen borde veta vem den här killen var. ”Have we ever met before?” sa jag och kollade granskandes på honom. Han skakade på huvudet ”No, not in person” jag skrattade lätt ”oh, okay, I just thougth I’ve seen you somewhere before”. Han ryckte lätt på axlarna innan han reste sig upp, och räckte ut en hand, jag tog ett fast tag i den innan vi började gå in mot klubben igen. Desto mer jag kollade på honom desto snyggare blev han, hans svarta hår, de bruna ögonen, den vältränade kroppen. Allt på killen var perfekt. Han vände sig om och kollade med oroliga ögon på mig. Han till och med brydde sig om en främling. Ju närmre dansgolvet vi kom desto mer kände jag rytmen komma i min kropp. Precis när han skulle gå förbi det stannade jag och började dra honom in mot det. Om killen inte kunde dansa, skulle han lära sig det.  
”I told you, I can’t dance” sa han uppgivet medan jag med dansande rörelser började röra mig runt honom. ”Maybe not, but I can” jag rörde mig långsamt och trots att rummet fortfarande snurrade för mig kände jag mig dragen till killen, det var något hos honom som jag gillade, och precis när jag la armarna runt hans hals för att dra honom närmare mig tog han ett tag runt min midja och började i rytm med musiken följa mina rörelser.

När musiken tystnade drog han mig bort från golvet och drog bort mig in i ett hörn. ”Haha what are you doing?” sa jag och jag kände tydligt av alkoholen som pulserade inuti min kropp, jag skulle ha en ordentlig baksmälla imorgon. Längre hann jag inte tänka innan hans läppar var tryckta mot mina. Han avslutade snabbt pussen och kollade oroligt på mig. ”Sorry, I just couldn’t…” men snart hade jag tryckt mina läppar mot hans och jag öppnade lätt min mun så att våra tungor kunde börja massera varandra i takt med den dunkande musiken. 
Förlåt för förseningen av kapitlet och tack för att ni är så tålmodiga! Så vad tror ni, kommer Olive komma ihåg någonting av natten när hon vaknar upp dagen därpå? 
Kommentera mera!
 

Kommentarer

Issa

2013-01-21 - 17:16:02
SÅÅÅ BRA! Längtar typ AS mycket till nästa! :D xx

Sanna

2013-01-21 - 17:23:58
Grymt bra! Hoppas hon kmr ihåg nått elr att han "råkat" lägga en lapp i hennes ficka med sitt nummer elr nått ;)
Längtar till nästa! xx

:D

2013-01-21 - 17:54:45
meeeer!!:D

Anonym

2013-01-21 - 18:25:40
Haha grymt bra;) mer mer mer :)

jessica

2013-01-21 - 20:59:39
BÄST!!! :D du är bäst på att skriva :)

Undra vad som kommer och hända när hon vaknar nästa morgon...

Moa

2013-01-22 - 00:23:08
jätte bra!!!

Skriv en kommentar









STARS ARE ALWAYS SHINING : Handlar om 17 åriga Olive Whitgeri, som bor i Bronx, i utkanten av New York City. Efter hennes mammas död lever hon tillsammans med sin pappa och två yngre tvillingsyskon på de få pengar hennes pappa får in som journalist. Dansa är hennes största passion men för att ha råd med danslektioner och mat till hushållet tvingas hon jobba extra på Bronx Zoo, där hon en dag av en slump träffar det världskända pojkbandet One Direction.

Tema gjort av Mimmi Thorneus